Jag borde inte hoppas för mycket.
Vilket jag antar att jag gör..
De känns som att jag alltid hamnar fel.
Dras till det mindre bra..

Har gått ifrån det ena, och än en gång dragits till de dåliga?
varför,varför,varför ?

När man känner att de är nåt är fel,
så brukar det oftast stämma.
På något sätt så har jag alltid haft rätt.
Cassandra säger åt mig att inte tänka så mycket
runt alla saker och ting.
Men det går inte att låta bli,
när man kanske vet att de stämmer.
De man alltid känner på sig.

Jag hatar att jag oftast är så jävla lurig och lustig utav mig.
För oftast så ger det mig sanningen, fast jag kanske inte vill veta av den.

Än en gång ska jag skita i det och fortsätta framåt..

Jag borde ha vetat bättre när jag klev in i det,
att det är svårare att dra sig ur!!